Andra passet
Igår var det dags att skippa målsättningen att vila från löpningen hela veckan. Suget blev för stort. Det är helt sjukt hur en sådan känsla ens kan infinna sig i min kropp.
Om en sådan känsla av abstinens hade infunnit sig för tjugo år sedan hade jag inte ägnat det en tanke, men nu? Med mellan tio och femton kilos övervikt (beroende på vem man frågar) och vid 44 års ålder. Tanken svindlar. Efter några månaders träning har konditionen ökat så pass att jag nu orkar hålla ett ganska högt tempo.
Kursen med Markus Stålbom som jag gick i helgen har gett mycket inspiration. Jag har till och med bestämt mig för att börja stretcha ordentligt. Löpningen har gett mig fler anledningar att boka in tid för djupmassage och andra smärtsamma behandlingar. Inte för att jag behöver bli av med smärtan utan mer för att jag tror att det kan medföra fördelar i träningen.
Löpningen
Efter en lång arbetsdag kom jag hem och när jag kom in i hallen och fick se mina löpardojjor så klickade det till i huvudet. Jag hojtade till ungarna att jag skulle ut och springa och att maten fick vänta. Själv hade jag ju inte ätit nåt så det kunde ju inte spela någon roll om de fick vänta nån timme till.
Den här gången tänkte jag att jag skulle fokusera på att hålla takten. Jag hade fyllt min iPhone med rätt musik (typ the Number of the Beast mm). Musiken ska hjälpa mig att hålla en takt på 180 steg per minut. Det var inte helt lätt när vaderna började gnälla. Jag tyckte när jag började att det kändes väldigt bra, men efter ca en kilometer så var det något som lossnade. Helt plötsligt så kunde jag hålla rätt kadens, slappna av i fötterna och falla framåt. Det kändes riktigt skönt. Det känns som att jag kommer att kunna lägga om min löpstil utan större problem.
Pulsen låg fortfarande högt och det kändes som att det gick ganska fort. En koll på klockan visade ett tempo på 5 min och 16 sekunder. Medelpuls på runt 148 ligger lite högt och mycket fortare kan jag nog inte springa än. Jag kör nog några kortdistanspass till innan jag ger mig på några femkilometare. Den 3 juni är det ju Mälarenergi Stadslopp och då måste jag vara i form.
Jag gillar att skriva om allt möjligt. Just nu ligger det varmt om hjärtat att kämpa med andra i löpspåret. Jag suger i mig allt av vad jag kan lära mig i ämnet och försöker sprida det tillsammans med mina egna vinklar och observationer här i bloggen.
