Belöning väntar en kämpe ;-)
De senaste veckorna har jag slitit hårt och motståndskraftigt mot omgivningens krav och mina egna begär. De som annars gladeligen med ett leende på läpparna sett på då jag glufsat i mig kaffebröd på rasterna har nu istället sett mig rulla en skiva ost nerkladdad med smör. De har förfasats och i kör med en dåres visshet fastställt att: ”Det där är verkligen inte hälsosamt.”
Men när jag sedan redovisat att jag gått ner fyra kilo på tre veckor och att omfånget minskat från 103cm till 98cm på samma tid så ser de på mig med förundrande blickar. De vet ju att jag inte skulle ljuga. Ingen i min omgivning har hakat på mitt korståg, men jag gör det ju för min egen del. Jag har under helgen funderat över vad jag ska belöna mig med nu när jag nått ett av mina delmål; 85 kg. Idag infann sig så tillfället som kommer att möjliggöra en sådan belöning.
I frysen står för närvarande en laddning LCHF-glass och väntar på att barnen ska gå till sängs. Frugan kommer inte hem på flera timmar än så jag behöver inte ens dela med mig. Med skålen i knät kommer jag att sjunka ner i soffan och välja ut en film jag inte sett förut och sedan bara sleva i mig. För det är ju så nyttigt.
Jag gillar att skriva om allt möjligt. Just nu ligger det varmt om hjärtat att kämpa med andra i löpspåret. Jag suger i mig allt av vad jag kan lära mig i ämnet och försöker sprida det tillsammans med mina egna vinklar och observationer här i bloggen.
