Uj uj uj va tungt
Igår var det inte roligt att vara löpare. Jag hade dagen till ära dragit på mig ett par andra skor än vanligt.
Jag tänkte springa lite i skogen och ville prova hur det var med mina Salomon Speed Cross 2. De har ju inte samma dämpning i hälen som mina Asics GT2130. så det borde kännas lite annorlunda tänkte jag. Det gjorde det. Det var fasligt vad det var svårt att komma igång. Ändå la jag ner extra mycket tid på uppvärmningen. Jag hade hittat lite POSE-övningar på Youtube som jag provade.
Efter ett par kilometer kom jag på mig själv med att nästan springa på hälarna. Jag hade helt tappat takten och var helt ofokuserad. Vaderna började kännas stumma och det kanske har att göra med att jag försökte att inte sätta i hälarna över huvudtaget. Jag kände mig ganska kraftlös.
Kraftlösheten kan i och för sig haft att göra med den pågående dieten. Jag har ju inte bara löpmål just nu. För att nå löpmålen så måste jag tappa ca tio kilo övervikt också.












april 27th, 2010 at 20:27
Hej!
Jag börjar faktiskt bli sugen på att börja springa igen, när jag läser din blogg (konstigt, det var många år sen jag var sugen på det :-P).
Här är det dock 20 kilo övervikt (eller 30, beroende på hur anorektiskt viktmodet är för tillfället…) som sätter käppar i hjulen. Vill inte knäcka knäna, utan får ägna mig åt promenader och annat lättsinnigt (;-)) istället!
Kämpa på, du klarar det (heja-heja!!)
/Maria
april 27th, 2010 at 22:55
Maria: Visst blir man inspirerad av andras prestationer. Jag har en polare som springer en minut och går två. Pulshöjande och en bra introduktion till löpningen. Det går att komma igång. Tro mig. Jag vet. Tack för peppande kommenter.